♥ Hembakt och humör

Bild: Panduro

Lika dålig som jag är på att uppdatera min egen blogg, lika usel är jag på att kika runt och kommentera andras.

När jag startade bloggen tyckte jag att jag var inne i stort sett varje dag och läste och skrev något. Nu kommer jag ibland på mig själv att gå in på min egna sida för att se om något nytt inlägg är skrivet, vilket det till min förvåning ju aldrig är.

Helgen har passerat förbi. I något svagt ögonblick lovade maken att vara med och baka kanel- och vaniljbullar. Kan tillägga att det blev rätt många påsar i frysen som jag skrev "Ej bjudbullar" på. Påminde lite om saffransnoshörningarna vi bakade till lucia. Grannarna kom över på en fika (nä, men så ovanligt) och godkände bullarna. Så vi får vara nöjda med vår insats.

Har varit på utbilning i två dagar. Känner att jag är fruktansvärt ovan vid att sitta i skolbänken numera, trots att man spenderat en stor del av sitt liv med just det. Fick dagen till ära samåka med maken till jobbet. Det är nog räddningen för vårt äktenskap att det blir just bara en gång per år.

På väg till stora staden hann jag nämligen med att byta radiokanal en si så där fyra, fem gånger och skälla på lika många medtrafikanter, trots att jag satt som passagerare. Maken började nynna på "När jag kör till mitt jobb det är 1 ½ mil, vill jag inte ha med mig nån mer i min bil..."

Ok, jag fattar vinken ;)